LSS vs SoL: Så skiljer du på lagrummen i praktiken
Att förstå skillnaden mellan LSS och SoL är avgörande för att få rätt stöd. Två personer med liknande behov kan få helt olika beslut beroende på vilken lag som används. Den här guiden förklarar hur lagarna skiljer sig, vad de innebär i praktiken och hur du kan påverka vilket lagrum som tillämpas i ditt ärende.
Två lagar – olika syften
Båda lagarna handlar om stöd till personer med funktionsnedsättning, men deras grundläggande mål skiljer sig väsentligt:
| Lag | Fullständigt namn | Syfte |
|---|---|---|
| SoL | Socialtjänstlagen (2001:453) | Att alla i samhället ska ha en skälig levnadsnivå. |
| LSS | Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:1387) | Att personer med omfattande funktionsnedsättning ska ha goda levnadsvillkor. |
Det innebär att LSS har en högre ambitionsnivå och är mer rättighetsbaserad, medan SoL är behovsprövad och mer allmänt hållen. Skillnaden mellan ”skälig” och ”god” levnadsnivå är inte bara ett ordval – den har verkliga konsekvenser för vad du kan få och hur stödet utformas.
Vad betyder det i praktiken?
Skillnaden mellan lagarna märks i allt från handläggning till kvalitet på insatser:
- En person som beviljas stöd via SoL kan få hemtjänst med begränsad tid per insats – kanske två timmar per vecka för städning och matlagning.
- Samma person kan, om hen omfattas av LSS, få mer omfattande hjälp med större inflytande över vem som arbetar, hur stödet ges och när det utförs.
Hur vet du vilken lag som gäller?
Vid ansökan ska kommunen alltid bedöma vilket lagrum som är mest relevant. Det är dock viktigt att du redan i din ansökan anger att du söker stöd enligt LSS om du tillhör en av personkretsarna. Det tvingar kommunen att pröva LSS först – inte SoL som ”standard”.
Du kan skriva något i stil med:
”Jag ansöker om ledsagarservice enligt LSS § 9 punkt 3, då min funktionsnedsättning är varaktig och medför omfattande behov av stöd i vardagen.”
Om kommunen ändå väljer SoL, be dem motivera varför LSS inte anses tillämpligt. Du har rätt att se utredningen innan beslutet fattas.
Viktiga skillnader mellan lagarna
| Område | SoL | LSS |
|---|---|---|
| Mål | Skälig levnadsnivå | Goda levnadsvillkor |
| Lagtyp | Ramlag (tolkningsbar) | Rättighetslag |
| Bedömning | Behovsprövad | Individuell rättighet |
| Inflytande | Begränsat | Hög delaktighet |
| Personkretsar | Alla kan söka | Endast de tre personkretsarna |
| Överklagan | Förvaltningsrätten | Förvaltningsrätten |
Vanliga missförstånd om LSS och SoL
Falskt. Det går att ha insatser enligt både SoL och LSS samtidigt. Exempel: personlig assistans enligt LSS för andning, men hemtjänst enligt SoL för städning.
Nej. Kommunen ska alltid utreda enligt båda lagarna om det är oklart vilket som gäller. Om du är tydlig om att du tillhör LSS-personkrets måste de pröva LSS först.
Inte nödvändigtvis. Ofta kan motsvarande stöd ges enligt SoL, men med lägre ambitionsnivå och mindre inflytande.
Strategi för att påverka bedömningen
Använd dessa tips när du ansöker eller överklagar:
- Hänvisa till personkrets: Ange vilken LSS-personkrets du tillhör enligt § 1. Det visar att du känner till lagstiftningen.
- Använd rätt begrepp: Använd begrepp från LSS-handboken, såsom ”delaktighet”, ”självbestämmande” och ”goda levnadsvillkor”.
- Be om motivering: Fråga alltid varför kommunen hänvisar till SoL i stället för LSS.
- Dokumentera behov: Beskriv detaljerat hur dina behov påverkar möjligheten att leva ett självständigt liv.
- Överklaga vid oenighet: Om kommunen hänvisar till SoL när du anser att LSS är lämpligt, överväg att överklaga med hjälp av ett juridiskt ombud eller intresseorganisation.
- Spara allt: Spara kopior av all skriftlig kommunikation – ansökningar, beslut och motiveringar.
FAQ – Vanliga frågor och svar
S: Ja, absolut. Du kan få personlig assistans enligt LSS för vissa behov och hemtjänst enligt SoL för andra. Det är inte ett antingen-eller.
S: LSS är ofta bättre om du tillhör personkrets, då det ger högre ambitionsnivå och mer inflytande. Men SoL kan också ge bra stöd för vissa behov.
S: Be dem motivera varför LSS inte är lämpligt. Om du tillhör en LSS-personkrets har du rätt att få LSS-stöd. Överklaga om du är oenig.
S: Inte nödvändigtvis. Handläggningstiden varierar mellan kommuner, men en tydlig ansökan kan snabba på processen.
S: Ja. Du kan när som helst begära att din situation omvärderas. Om du visar att du tillhör LSS-personkrets kan stödet överföras.
S: Du kan överklaga beslutet till Förvaltningsrätten inom tre veckor. Bifoga all dokumentation som styrker att du tillhör personkretsen och har rätt till stöd enligt LSS.
Jämförelse: Vad kan du få enligt varje lag?
Insatser enligt LSS (§ 9)
- Rådgivning och annat personligt stöd
- Personlig assistans
- Ledsagarservice
- Kontaktperson
- Avlösarservice i hemmet
- Korttidsvistelse utanför hemmet
- Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
- Boende i familjehem eller bostad med särskild service
- Daglig verksamhet
- Boende för vuxna
Insatser enligt SoL
- Hemtjänst (städning, matlagning, personlig omvårdnad)
- Hemsjukvård
- Trygghetslarm
- Boendestöd
- Dagverksamhet
- Korttidsboende
- Särskilt boende (äldreboende)
- Färdtjänst och riksfärdtjänst
Praktiska exempel på skillnader
Exempel 1: Personlig assistans vs hemtjänst
SoL (hemtjänst): Du får besök av hemtjänstpersonal 30 minuter på morgonen för hjälp med dusch och frukost. Personalen bestäms av kommunen, tiderna är fasta.
LSS (personlig assistans): Du har en personlig assistent som hjälper dig med grundläggande behov under de timmar du behöver. Du har stort inflytande över vem som anställs, när och hur hjälpen ges.
Exempel 2: Ledsagning
SoL: Kommunen kan erbjuda ledsagning i begränsad omfattning, ofta med långa väntetider och begränsad flexibilitet.
LSS (ledsagarservice): Du har rätt till upp till 144 timmar per år för fritidsaktiviteter, kulturella evenemang och sociala sammanhang. Mer flexibelt och anpassat efter dina önskemål.
Så överklagar du ett beslut
Om du inte är nöjd med kommunens beslut kan du överklaga:
- Inom tre veckor: Du måste överklaga inom tre veckor från att du fick beslutet.
- Skriftligt: Skicka överklagandet till samma myndighet som fattade beslutet (de vidarebefordrar till Förvaltningsrätten).
- Motivera tydligt: Förklara varför du anser att beslutet är felaktigt. Hänvisa till lagtext och beskriv hur din situation uppfyller kraven.
- Bifoga dokumentation: Läkarintyg, funktionsbeskrivningar, tidigare beslut och annan relevant dokumentation.
- Sök stöd: Kontakta brukarorganisationer, funktionshinderföreningar eller juridiska ombud för hjälp.
Källor och vidare läsning
- Riksdagen – Socialtjänstlagen (2001:453): www.riksdagen.se – Fulltext av Socialtjänstlagen.
- Riksdagen – LSS (1993:1387): www.riksdagen.se – Fulltext av Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning.
- Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se – Vägledning och riktlinjer för båda lagarna.
- SKR (Sveriges Kommuner och Regioner): skr.se – Jämförande material om LSS och SoL för kommuner.
- Förvaltningsrätten: www.domstol.se – Information om hur du överklagar beslut.
Läs mer på Funkisrelaterat.se om LSS och dina rättigheter: