LSS – personlig assistans: Vilka är de grundläggande behoven och vad betyder de?

Personlig assistans enligt LSS är utformad för att möta människors grundläggande behov och ge goda levnadsvillkor. Men vad betyder egentligen ”grundläggande behov”? Den här guiden förklarar vad som räknas, hur bedömningen går till, och hur du kan stärka din ansökan om assistansersättning.

Kort om LSS och personlig assistans

Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (LSS) är en viktig rättslig grund för personer med omfattande funktionsnedsättning. En av de mest väsentliga insatserna enligt LSS är personlig assistans, som ges i form av assistansersättning från Försäkringskassan eller assistanstjänst från kommunen.

Syftet med personlig assistans är att säkerställa goda levnadsvillkor för människor som behöver stöd i sitt dagliga liv. Detta innebär inte bara att täcka basala behov, utan att ge möjlighet till ett värdigt, självständigt och aktivt liv.

Det är dock viktigt att förstå skillnaden mellan LSS och socialtjänstlagen (SoL). Medan LSS fokuserar på personlig assistans för grundläggande behov och goda levnadsvillkor, kan SoL erbjuda andra former av stöd – till exempel träning, sjukvård eller sysselsättning. Läs mer om skillnaden mellan LSS och SoL här.

Vad betyder ”grundläggande behov”?

Begreppet ”grundläggande behov” är centralt i LSS-bedömningen. Det syftar på de mest väsentliga aktiviteter i människans dagliga liv – sådana som är nödvändiga för att upprätthålla hälsa, värdighet och deltagande i samhället.

Grundläggande behov är inte samma sak för alla. Bedömningen är individuell och baseras på varje persons unika situation, sjukdom eller funktionsnedsättning. Några behov är dock återkommande i praktiken:

Andning

För vissa personer, framför allt de med neuromuskulära sjukdomar eller svår cerebral pares, kan andningen kräva regelbundna assistans- eller övervakningsbehov. Detta kan innebära att assistenten måste vara närvarande för att övervaka eller hjälpa med andningsvägar, eller för att hantera andningshjälpmedel.

Personlig hygien

Personlig hygien omfattar moment som att tvätta sig, duscha eller bada, tandvård, hårtvättning, och toilettbesök. För många assistansanvändare är detta en daglig behov som kräver både fysisk hjälp och övervakning. Assistenten kan behöva hjälpa till med att nå vissa kroppsdelar, hantera hygienartiklar eller säkerställa att personen kan röra sig på ett säkert sätt.

Måltider

Under denna rubrik räknas förberedelse av mat och dryck samt själva ätandet. För personer som inte kan äta eller dricka på egen hand kan assistenten behöva hjälpa till eller övervaka under måltider. Tvärtom räknas ofta inköp av mat och matkokande inte som personlig assistans enligt LSS, utan kan falla under annan stöd eller tjänster.

Av- och påklädning

Att kunna klä sig är en väsentlig del av dagligtalet och värdigheten. Assistens vid av- och påklädning kan omfatta att välja kläder, hämta dem från skåpet, och fysisk hjälp med att dra på sig eller av sig kläder. För många är detta ett återkommande behov flera gånger per dag.

Kommunikation

Några assistansanvändare kan inte kommunicera verbalt och behöver assistens för att kunna uttrycka sig eller förstå omgivningen. Detta kan innebära att assistenten hjälper till med talassistenter, alternativ och augmentativ kommunikation (AAK), eller helt enkelt är närvarande för att tolka gester och signaler från personen.

Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen

Denna kategori omfattar mer komplex assistans som förutsätter djup kunskap om individens behov och tillstånd. Exempel kan vara hjälp med egenvård i samband med sjukdom (till exempel kateterisering, sondmatning eller hantering av medicin), övervakning av medicinska tillstånd, eller stöd kring svåra beteendemönster. Denna assistans skiljer sig från vanlig sjukvård och förutsätter ofta långvarig kunskap om personen.

Läs mer om vad LSS omfattar för olika personkretsar här.

Så bedöms behoven i praktiken

Bedömningen av grundläggande behov görs av kommunen (som regel) eller av Försäkringskassan (vid assistansersättning). Processen är strukturerad men kan variera mellan kommuner.

Hur bedömningen går till

• Tidsåtgång: Behoven mäts ofta i minuter per dag. Bedömaren försöker ta reda på exakt hur mycket tid assistansen tar för varje grundläggande behov.
• Observationsmetoder: Bedömaren kan genomföra hembesök, intervjua assistansanvändaren och anhöriga, och granska läkarutlåtanden och tidigare underlag.
• Helhetsbedömning: Det handlar inte bara om att räkna minuter, utan om att se personen i sitt sammanhang. Kan personen delta i aktiviteter? Är hen säker hemma? Vilket stöd behövs för goda levnadsvillkor?
• Individens inflytande: Både assistansanvändaren själv och anhöriga kan lämna yttranden som är viktiga för bedömningen.

Vanliga missförstånd

• Missförstånd 1: ”Jag behöver hjälp med att handla mat, så jag får assistans för det.” Matinköp räknas ofta inte som personlig assistans – det kan i stället erbjudas som en tjänst från kommunen eller som praktisk assistans.
• Missförstånd 2: ”Assistansen ska kunna göra allt för mig.” LSS-assistans är begränsad till grundläggande behov. Tvätt, städning och hemvård (sådan som inte är del av personlig hygien) täcks vanligtvis inte.
• Missförstånd 3: ”En gång bedömd, alltid bedömd.” Beslut kan förändras om situation ändras. Du kan även överklaga ett beslut om du tror att det är felaktigt.
• Missförstånd 4: ”Min sjukvårdare kan ersätta personlig assistent.” Sjukvård och personlig assistans är olika saker. Sjukvård ges av hälso- och sjukvården, medan assistans ges enligt LSS.
• Missförstånd 5: ”Jag kan inte få både SoL-insatser och LSS-assistans.” Du kan ofta få båda, beroende på dina behov och situation.

Checklista – så stärker du din ansökan

FAQ – Vanliga frågor och svar

Källor & vidare läsning